Utbilda dig till doula med oss!

I januari 2021 startar min och Märta Cullhed Enbloms (Föda med stöd) första doulautbildning. Den går av stapeln i Uppsala under två kurshelger.

Läs mer på vår gemensamma sida profylaxkurser.se

Doulautbidningen i punktform

  • Egna erfarenheter av förlossningar och födande
  • Förlossningsförloppet
  • Hormoner, smärtfysiologi och smärtupplevelse
  • Naturlig och medicinsk smärtlindring
  • Den komplicerade förlossningen
  • Sjukhusrutiner
  • Samtalsmetodik – förlossningsrädsla
  • Att ge stöd under en förlossning
  • Doulans roll, att vara professionell (möjligheter och begränsningar)
  • Föda utan rädsla, de fyra verktygen
  • Aktiv baby, ”de tre systrarna”
  • Aktiv förlossning (tryck, massage, förlossningsställningar och rebozo)
  • Amning och anknytning, samt tiden efter förlossningen – inbjuden föreläsare Paola Oras barnmorska och forskare
  • Gravid/ mamma babyyoga. Bäckenbottenmedvetenhet
  • Församtal, förlossning, eftersamtal – ett doulauppdrag från start till mål
  • Entreprenörsskap och hållbart företagande

En punktlista kan så klart inte förbereda en helt på vad en utbildning ska innebära men vi har med våra gemensamma erfarenheter i respektive yrke, som doulor och egenföretagare tagit fasta på vad som är viktigt och känner att det nu är dags att ge kunskapen vidare. Vi vill förmedla det viktiga i stöd under graviditet och födandet samt fokusera på den professionella doularollen, entreprenörskapet och den emotionella mognad som krävs för jobbet.

Då jag är socionom med många års erfarenhet av samtal kommer jag hålla en utbildningsdel om samtal vilket är en stor del av vårt arbete som doulor. Jag kommer också ge kunskap om bäckenbotten och bäckenbottenmedvetenhet. Och att ha en erfaren barnmorska med sig som kursledare känns otroligt tryggt, eller hur? Märtas bok som kommer att ges ut under hösten är en självklar del av kurslitteraturen.

Framförallt ser jag fram emot två givande och roliga helger med massa inspiration och pepp. För det är ju världens häftigaste och mest intressanta jobb!

Varmt välkommen!

Märta och Eva Föda Med Stöd doulautbildning
Märta och Eva Föda Med Stöd doulautbildning

Kropp och knopp. Inte det ena utan det andra när vi väntar barn.

Kropp och knopp. Kropp och själ. Body-mind connection. Vad ska vi kalla det? Det faktum att vi inte kan vara det ena utan det andra.

När vi är gravida, väntar barn, är havande, i väntans tider (kärt barn och har många namn) blir det än mer märkbart tycker jag mig se, och när vi sedan ska föda är det påtagligt denna koppling mellan huvud och kropp.

Som socionom är jag van att se helheter, att se människan i sin kontext, i sitt sammanhang och hur vi påverkas av allt vi är med om. För mig är det så tydligt att det psykosociala behöver få ta plats i födandet, föräldraskapandet och livet. Jag vet att hur vi föder påverkar oss och resten av våra dagar. Det är inte alltid självklart idag att det finns utrymme och plats för oss i arbets- och familjeliv (i det samhälle vi har nu) att verkligen få vara gravid. Att vänta barn. Nej, det är ingen sjukdom men heller ingenting som går obemärkt förbi. Det är något av det största vi är med om i livet. Och en händelse så stor och avgörande som att föda ett barn kommer alltid finnas med oss. Hur den än blev. Att tro något annat är okunskap om hur vi fungerar som människor.

Vi är aldrig det ena utan det andra. Fragmentariska. Uppdelade. Isärhållna. Nej! Vi är allt på samma gång. Kropp, sinne, själ, minnen, erfarenheter och det påtagliga Nuet. Allt hänger ihop och påverkar varandra. Aldrig det ena eller det andra.

hur vi föder påverkar hela våra liv

När vi förstått denna koppling kan vi ta oss an graviditet och födande på ett annat sätt. Då kan vi ge oss en ärlig chans till en förlossningsupplevelse som kan ge oss något som för med sig positiva och stärkande erfarenheter till resten av livet. Oavsett hur födandet blev. För en positiv förlossningsupplevelse handlar sällan om exakt hur barnet kom till världen. Om det var vaginalt, kejsarsnitt, epidural, vatten eller i skogen är mindre viktigt än om kvinnan som föder fick känna sig som en hel människa. En värdig person med självbestämmande, förberedd, modig, lyssnad på och med allt det stöd som hon möjligtvis önskar sig.

För vissa kanske det ter sig ”flummigt” eller onödigt det här att förbereda sig och vara ”i kroppen”. Men det är allt annat än ”hitte-på”. Att vi ska vara trygga när vi föder är utformat av evolutionen för vår överlevnad och att kontinuerligt stöd är viktigt finns det mycket forskning på.

Tänk att få föda så. När det erkänns att födandet är mer än bara en fysisk händelse.

Att lyssna på förlossningshistorier?

Tyvärr är det vanligt att som gravid, bli bemött med hemska historier om förlossningar. Det är inte så konstigt att man kan bli lite rädd, orolig och förlora tron på att kroppen kommer klara en förlossning om det man matas med är motsatsen.

Det är inte okey att berätta sådana historier för dig! Du behöver inte lyssna på dem för att vara artig. Nu handlar det om dig och du behöver inte höra det där.

Men som Ina May Gaskin skriver i sin bok “Guide to Childbirth”

“The best way I know to counter the effects of frightening stories is to hear or read empowering ones”.

För det är faktiskt så att många kvinnor upplever sina förlossningar som fantastiska och stärkande, något som ger dem känslan av att klara allt efter det här. 

One of the best-kept secrets in North American culture is that birth can be ecstatic and streghtening. Ecstatic birth gives inner power and wisdom to the woman who experiences it.

/Ina May’s guide to childbirth

Innan jag fick mitt första barn var jag så klart nervös och lite rädd för det här okända och nya jag skulle ställas inför men jag var också väldigt nyfiken. Jag och min man förberedde oss genom att läsa böcker och gå profylaxkurs men jag tror att det som faktiskt påverkade mig mest positivt var att jag ramlade över trailern för filmen “oragasmic birth”. Trots den för mig inte så tilltalande amerikanske trailern var det helt klart en tilltalande tanke.

Jag har senare sett hela filmen men de få minuter jag fick tillgång till då, innan min första förlossning påverkade min bild av vad en förlossning kan vara totalt! Jag fick en helt annan bild än de jag hört i fikarum och sett i teveserier. Och jag valde att fokusera på den här, för mig nya, bilden av vad en förlossning kunde vara. För mig gjorde det all skillnad.

Jag brukar rekommendera de par jag är doula åt att tillsammans titta på stärkande förlossningsfilmer på youtube och prata om vad de ser. För många är det en total tanke-vändare. Att föda barn blir något annat än de förlossningar vi vant oss vid på film med sterila rum och kvinnor som föder skrikande, liggandes på rygg och utan närvarande stöd. Våra hjärnor är fantastiska men det är svårt att förstå något som vi aldrig varit i närheten av. Hur ska vi kunna förstå och förbereda oss för att en födsel kan vara fin, lugn, tuff och utmanande men stärkande och häftig när vi bara får se en slags förlossningar i media?

The birth of Sloane är det många som uppskattar att se. Även om det är en hemförlossning är det inte det viktigaste i filmen. Vi får se en kvinna som med bra uppbackning och stöd föder i ett lugn. Hon låter och hon vaggar och man kan förstå att det är hårt arbete att föda samtidigt som det är något mäktigt. Samma lugn, kraft och känsla går att få utan pool och på ett sjukhus.

Jag tänker att det här verkligen rör sig om skillnaden att ”bli förlöst” eller ”att föda”.


Privat förlossningsstöd

Privat profylaxkurs

Den 14:e juni har jag och Märta våra sista gemensamma förlossningsförberedande kurser före sommaruppehållet. Föda Utan Rädsla-kursen är redan fullbokad då Corona-tiden gör att vi för säkerhets skull har lite färre par för att vi vill kunna sprida ut oss ordentligt i lokalen.

Men kanske hör du till dem som inte hann få en plats eller som inte tycker om att vara i grupp? Då kanske en privatkurs kan passa? Under en privat kurs träffas vi och utgår helt från era behov. Jag ger oftast kursen Föda Utan Rädsla men med fokus på det som känns mest angeläget för just er.

Hör av dig till mig på eva.grape.ersson@gmail.com om du tror att det kan vara något för dig.

Doula nu!?

Ni är kanske flera som har hört att man inte får ta med sig en extra stödperson till förlossningen och därför tänker att det är onödigt att anlita en doula. Jag tänker att en doula gör så mycket mer än att bara vara stöd just under själva födandet. En av de finaste jobb-komplimangerna jag har fått är när en kvinna jag var doula åt sa ”Innan förlossningen kände jag nästan att jag inte behövde ha med dig. Alla våra förberedelser hade gjort mig så trygg.” Då har jag lyckats!

Ett doulauppdrag innebär en stor del förberedelser med träffar och samtal, genomgång av förlossningsbrev och möjlighet att vara med er som par hemma innan det är dags att åka till förlossningen och stötta under bilresan som ibland kan vara jobbig. Möjligheter med zoom och liknande gör också att jag kan närvara på det sättet i förlossningsrummet.

Det är speciella tider och vi får tänka utanför lådan. Men en sak är säker och det är att du som födande har rätt till allt stöd du behöver för att kunna känna dig trygg och få föda på dina villkor!

Andas under förlossningen

  • Jag vill lära mig att andas!
  • Hur ska jag andas egentligen? undrar gravida på mina kurser.
  • Jag var rädd att vi skulle sitta i en ring och andas tillsammans, säger pappor.
  • Nä, vi behöver inte sitta i ring och vi ska andas precis som vi gör när vi är lugna och mår bra, svarar jag.

Det finns mycket tankar kring andningen under en förlossning och andningen är utan tvekan otroligt viktig! Vi behöver ändå inte göra det mer komplicerat än det faktiskt är. Vi kan andas. Du kan andas. Du gör det till vardags. Du gör det nu.

När vi föder ska vi andas helt lugnt, ljudlöst och som vi vanligtvis gör när vi inte är stressade, oroliga eller rädda. Vi andas som vi gör när vi är lugna och kommer därigenom att få ner kroppens stressystem. 

Om vi gör som kroppen gör när vi känner oss avslappnade kommer vi också att känna oss lugnare. Det är mycket enklare att ändra på våra kroppsliga reaktioner än på våra tankar så det ska vi så klart utnyttja när vi föder barn. Tänk dig till exempel en situation som gör dig rädd. Det kan vara att åka bergochdalbana eller att hålla ett viktigt föredrag eller att se en orm. Det kan gå att “prata sig själv till rätta” – jag vet att det inte är farligt, jag vet att jag inte kommer dö, eller vad vi nu säger till oss själva. Stor chans är dock att det inte händer så mycket, ibland blandas också de tankarna med de tankar som är rädda. Vi fortsätter att vara lika rädda. Men när jag istället börjar fokusera på att göra min andning ljudlös, då vi aktiverar vårt lugn- och rosystem i kroppen, ja då klingar rädslan så sakteliga av och tankarna blir ofta mer enkla att hantera på vägen.

Ibland jämförs en förlossning med ett maratonlopp. Jag kan förstå liknelsen med en uthållighetssport. Vi ska dock inte glömma bort att under förlossningen är det bara livmodern som behöver jobba och vi behöver inte syresätta för att springa. Vår vanliga andning ger oss fullt tillräckligt med luft.

Det här med att inte behöva andas på något speciellt sätt eller lära sig någon ny typ av andning upplever de flesta par jag pratar med som något positivt. Vi behöver kanske bli påminda om att andas mjukt och ljudlöst under förlossningen om vi börjar forcera andningen och kanske dra in för mycket luft,eller håller andan, men vi ska inte göra något “ovanligt”. I det läget är det bra om stödpersonen är nära och har hört förändringen i andningen tidigt, då det är lättast att göra den lugn igen. 

Det här är något som det visserligen går att läsa sig till men inget slår att ni som ska vara med på förlossningen övar på det här tillsammans! Ta er den tiden, uppmanar jag er. Öva hemma, gå en profylaxkurs, testa med er doula! Inget slår att faktiskt ha testat på tekniken innan och också hur stödpersonen ska stötta den födande.

Det kan givetvis gå bra att andas på andra sätt under förlossningen. Kanske har du gått på yoga och lärt dig någon speciell andning där. Allt som funkar och är hjälpsamt är bra! Om den andningen inte skulle fungera när du är i smärta eller om du tröttnar på den efter några timmar kan du alltid komma tillbaka till en ljudlös och “vanlig” andning. Den finns alltid att ta till.

I mina gravidavslappningar på youtube (tex den här)kan du öva på att hålla kroppen tung och andningen mjuk om du som gravid vill öva själv. Det är aldrig negativt att öva avslappning inför förlossningen.

Brukar du i huvudtaget fundera på din andning?

Föda i trygghet

I den här bloggen skriver jag mycket om trygghet och hur viktigt det är att vi är trygga när vi föder barn och vad vi kan göra för att bli och vara mer trygga. Varför sådant tjat om detta? Ett enkelt svar skulle vara att alla jämt mår bra av att känna sig trygga och vi så klart vill må så bra som möjligt när vi föder barn också!

Utan att gå in på allt för mycket detaljer behöver vi prata om vårt viktigaste värkstimulerande hormon oxytocin. Det brukar ibland också kallas kärlekshormonet eller lugn- och rohormonet. Oxytocinet frisätts av snäll beröring, lätt och skön massage, förspel och när vi är lugna och känner oss trygga, när vi är med dem vi älskar, när vi ammar. Du kanske har hört talas om värkstimulerande dropp som sätter extra fart på värkarna? Det droppet innehåller syntetiskt oxytocin, alltså det som din kropp naturligt producerar när du är lugn och mår bra. 

När vi är lugna och harmoniska upplever vi heller inte utmanande saker som lika jobbiga som när vi är stressade och oroliga. Tänk dig bara själv hur du hanterar att det blir punka på bilen den dagen när du redan är stressad för att du försovit dig, inte hunnit äta frukost, bråkat med din partner och nu är för sen till ett viktigt möte. Jämför det med hur du hanterar punkan dagen då du är ledig, inte har bråttom någonstans, har ätit en god brunch med dina bästa vänner och solen skiner när du kliver ur bilen. Jag skulle i alla fall inte hantera punkan på samma sätt i de olika scenarierna. 

Hur vi upplever olika situationer beror till väldigt stor del på vilka omständigheter vi är i. Kan vi skapa en trygg miljö kring oss när vi föder kommer upplevelsen bli långt bättre än om vi är stressade och rädda och då inte får det stöd vi behöver. När vi är avslappnade och lugna gör våra förlossningsvärkar heller inte lika ont som om vi är oroliga och spänner oss. När vi inte känner oss trygga spänner vi oss eftersom kroppen kopplat på vårt stressystem (sympatiska nervsystemet), det som brukar kallas “fly or fight-systemet” och har gjort sig redo för att kunna fly om det blir värre. Kroppen kommer då motarbeta förlossningen eftersom vi är skapta för att föda där vi är säkra, för vår överlevnads skull. 

Vadå för vår överlevnad? Jo, tänk för 125 000 år sedan när vi människor började vandra på jorden. Det var nog en rätt farlig tid. Jag kan se framför mig hur en kvinna går över ett fält för att leta mat, hon börjar få förlossningsvärkar och hon fortsätter med sitt arbete ett tag till innan hon tar sig tillbaka till sin grotta. Hon är lugn och oxytocinet (vårt värkstimulerande hormon som frisätts av lugn och trygghet) flödar. Men så dyker det upp en sabeltandad tiger! Det är då en jättedålig idé att föda precis där eftersom både hon och barnet kommer bli uppätet. Vad som händer då är att “fly och fight-systemet” sätter igång och kapar tillförseln av oxytocin vilket gör att förlossningen stannar upp tills hon har satt sig i säkerhet igen och förlossningen kan fortsätta. Himla smart uttänkt det här! Vi ska föda när vi är trygga för att försäkra oss om att vårt barn ska överleva.


Men nu då? När det inte finns några sabeltandade tigrar i sjukhuskorridorerna och det är säkrare att föda än någonsin. Ja, vår hjärna funkar på samma sätt som kvinnorna för 125000 år sedan men det är annat vi är rädda för. Vi är rädda för smärta, att tappa kontrollen, att bli övergivna, för sjukhusmiljön etcetera. Det är olika för olika födande vad en oroar sig för men gemensamt för oss, alla kvinnor kring hela jorden och genom alla tider, är att vi föder bäst i lugn och ro, med trygghet och mod.

Vårt viktigaste arbete inför förlossningen blir alltså att ta reda på vad som kan skapa rädsla och stress hos oss och göra vad vi kan för skapa trygghet!

Vad behöver du för att känna dig trygg?

Gravidmeditation – här är jag!

Under en graviditet kan det i mellanåt kännas som att kroppen slutar vara ens egen. Någon annan växer där inne, folk har åsikter om storleken på ens mage och på vad du äter eller inte äter kanske. Du blir patient när du går till mödravården och även om de är hur mysiga som helst ska det tas prover och vägas och göras saker med dig.

Även i detta är det viktigt att veta att vi är oss själva och att vi har rätt till vår egen kropp. Ingen annan har rätt att ta på dig utan ditt samtycke. Och vad är det egentligen du önskar just nu? Inte utifrån att du är gravid utan om du verkligen känner efter, vad vill just DU ha just nu?

Här kan du hitta förslag på positioner att vara i under meditationen.

Den här avslappningen kan du göra i början eller slutet av ett yogapass eller träning du gör. Eller så tar du bara 5 minuter för dig själv när som det känns bra.

Kort meditation för dig med bebis

Som nybliven mamma kan det vara svårt att få tid till eller ta sig tid till sig själv och för att ta hand om sig själv.

Men som de säger på flygplanet – Sätt på dig själv syrgasmasken innan du hjälper andra.

Med det här vill jag säga.

Det är en kärleksförklaring att ta hand om sig själv

Ta hand om dig själv så att du orkar ta hand om andra. Om vi inte fyller på oss själva med energi har vi tillslut inget att ge. Så, att ge sig själv det vi behöver är alltså en kärlekshandling till de vi vill ta hand om, vara med och tycker om. Win Win!

You can´t pour from an empty cup. Fyll på dig själv för att kunna ge till andra.

Jag har gjort en kort meditation till dig som är småbarnsförälder. Kanske är du själv hela dagarna med ett litet barn eller kanske med flera barn. Därför har jag gjort denna bara 5 minuter lång så att det om möjligt går att få in den någon gång under dagen.

Vilopositioner för dig som är gravid

Som gravid med växande mage och kropp som ibland kan kännas obekväm och ovan är det viktigt att hitta sköna och bra ställningar att kunna vila och sova i.

Som gravid avråds man från att sova på rygg under senare delen av graviditeten men att vila på rygg under dagen går bra så länge det känns bekvämt för dig. Om det på något sätt inte känns bra ska du inte ligga kvar. Det gäller alla positioner så klart och övningar i yogan.

Vila på rygg med benen över kuddar

Om du till exempel gör någon av mina avslappningar för gravida som finns på youtube kan du ligga på rygg med benen över kuddar, filtar och annat du har hemma, om det känns bra. Det brukar vara skönt för ländryggen som får bra avlastning på det sättet. Du kan också lägga upp benen i 90grader över en pall eller stol.

viloposition
ett skönt sätt att vila som avlastar ländryggen

Vila på sida med kuddar mellan benen

Många gravida får rådet att ha en kudde mellan knäna när de sover för att det ska bli bekvämare. Jag råder dig att ha en kudde även mellan fötterna så att ditt bäcken förblir mer parallellt, som du ser på bilden. Ett bolster, en sån här avlång yogakudde, är så klart lätt att använda men inte säkert du har hemma. Två kuddar kan också fungera eller om du köper en lång amningskudde redan under graviditeten kan den fungera bra. På bilden har jag också en kudde framför bröstet som min arm vilar på för en ännu mer avslappnad position.

vila med kudde mellan benen
Vila med kudde mellan benen

Efter att ha gått utbildning i Spinning babies har min förståelse för hur vi rör oss, sitter och ligger före och under graviditeten påverkar vårt bäcken vilket i sin tur kan komma att påverka hur barnet föds, ökat. Genom att ligga med en kudde mellan både fötter och knän, med benen mer parallellt, kan vi på ett enkel sätt ge oss själva bättre förutsättningar. Bra position kan minska smärta under graviditeten och hjälpa barnet att komma i en bra position i bäckenet inför födseln vilket underlättar framfödandet då det blir lättare för barnet att träna ner i bäckenet. (mycket snabbt och förenkelt förklarat).

Benet på kudde framför kroppen

Ett annat sätt att ligga på sida och fortfarande ha en bra position för bäckenet är att lägga kudde framför kroppen och lägga upp benet där. Kan verkligen vara mycket skönt.

vilopostion gravid
Att vila eller sova med benet framför kroppen kan vara mycket skönt för dig som är gravid.

Om du gör någon av de senare ställningarna kan det också vara skönt med en stabil kudde bakom ryggen för att verkligen kunna slappna av.

Sov gott!

Kanske den tuffaste fasen av förlossningen

– nu orkar jag inte mer! – jag vill gå hem!
Det finns en fas i de flesta förlossningsförlopp då något nytt händer, då det känns överväldigande och kanske För Stort.

Det är då vi som stödpersoner inte ska bli rädda och backa. Det är då vi som partner, stödperson och/eller doula tvärt om behöver vara nära, stötta, vara den trygga hamnen, försäkra att vi är kvar att den födande inte är ensam.

Men hur är man denna trygga hamn utan att själv tappa fotfästet? Att vara ett aktivt stöd för en födande kräver förberedelser precis som för den som ska föda.

Till dig som ska var stöd under förlossningen

Så hur kan vi som stödperson förbereda oss för den här intensiva fasen i födandet?

För det första ska vi komma ihåg att vi är viktiga! Du som är känslomässigt närmast den som föder kan aldrig ersättas. Att du är där, att du är kvar och att du står vid hennes sida oavsett vad som händer påverkar både förlossningsförloppet, användning av medicinsk smärtlindring, hur lång tid det tar och framförallt förlossningsupplevelsen!

När vi har förstått hur viktiga vi är kan vi börja fundera på vad vi behöver för att kunna vara det allra bästa stödet för vår födande kvinna.

Vi tänker att vi tagit oss igenom den första fasen av förlossningen. I den bästa av världar har vi varit hemma och tagit det lugnt. Vi har ätit och druckit, myst och skapat trygghet runt oss. Det kan vara lite nervöst och spännande att man på riktigt börjar förstå att man ska få möte sitt barn.

Vi tar oss in i den aktiva fasen med förväntan och spänning. Det kan också vara lite läskigt när värkarna tilltar i styrka och blir längre och kommer ofta. De flesta tar sig in till sjukhuset och känner sig förhoppningsvis trygga där med fin personal och ett rum att boa in sig i.

I slutet av den aktiva fasen av förlossningen då livmodermunnen ska öppna sig för att barnet ska kunna födas fram brukar det blir väldigt intensivt. Du kan märka på den födande att hon inte längre är ”bekväm”, att det är något nytt som händer. Du kan märka att hon börjar låta annorlunda. Det kan också vara så att om den födande tidigare mellan värkarna har kunnat skämta och prata är hon nu mer innesluten i sig själv och behöver fokusera även i vilan. Det är här hon kanske stirrar dig i ögonen och säger – Det här var en dålig idé!

Det är här hon kanske säger – Jag orkar inte mer. Ge mig en epidural! Jag vill inte längre. Ta bara ut ungen! Av min erfarenhet som doula och när jag hört hundratals förlossningsberättelser är det mer en begäran om bekräftelse som hon behöver. Det kan givetvis vara så att medicinsk smärtlindring är på sin plats om hon önskar och framförallt behöver hon höra hur otroligt väl hon arbetar. Hur stark hon är och vad fantastisk hon och hennes kropp är! Hon behöver få höra att vi kan se på henne att det är tufft och att hon är ännu tuffare! Hon behöver få veta att vi är vid hennes sida och aldrig kommer lämna henne. Hon behöver få höra att hon inte är ensam och att vi gör det ihop. Och hon behöver vår fysiska närhet!

Fysisk och mental närhet gäller oavsett medicinsk smärtlindring eller ej vilket är viktigt att komma ihåg. Smärtlindring är aldrig istället för stöd utan det kompletterar närvaro av stödpersoner och emotionell support.

Och apropå medicinsk smärtlindrig så är det ganska många gånger jag som doula varit med om att det i detta läge förberetts för någon form av medicins smärtlindring vilket sedan aldrig hunnits med då kvinnan och alla stödpersoner intensivt jobbat på och snart har den här fasen övergått i krystfasen vilket är något annat. Med andra behov.

När du som partner är beredd på att det här vanligtvis händer kan du vara förberedd. Då är det lättare att behålla sitt lugn. Du vet att du är viktigare än någonsin och att du ska våga stanna kvar. Du är viktig! Hon behöver dig! Visa att ni gör det här ihop.

Som stöd till en som föder, vad behöver du veta och öva på innan? Gå en profylaxkurs, läsa på, öva med din partner. Vad kan du göra för att vara ett så bra stöd som möjligt? Vad kan du göra för att känna och vara delaktig under förlossningen?

Så vad behöver du som stöd för att kunna vara den trygga hamnen till den födande? vem kan ge Dig det stöd och trygghet du behöver för att kunna sprida det vidare till din partner?