Efter att jag själv fött barn händer det visserligen oftare att jag går på toa med öppen dörr men visst är det räknat på ena handens fingrar vilka jag kan tänka mig att kissa och framförallt bajsa inför.
Det är något med våra ringmuskler, sfinktrar, muskler som oftast är slutna tills att något ska passera. Här har vi bland annat läpparna, ändtarmen och livmoderhalsen. Det är oftast muskler, platser på kroppen som vi är extra måna och rädda om. Det är muskler som kräver ett varmt välkomnande eller ett tillåtande från oss själva för att det ska bli bra.
Vi har kanske svårt att gå på toaletten om vi inte känner oss bekväma. Vi bajsar inte gärna inför främlingar, om vi är stressade eller på ett öppet fält där vi känner oss otrygga. De flesta känner stort obehag för att få någon intryckt i munnen. Se bara det lilla barnet framför dig som kniper ihop sina läppar när det inte längre vill äta. Sex med någon form av penetration behöver ett varmt välkomnande av slidans ringmuskler för att det ska bli bra.
Blyg muskel
Den amerikanske barnmorskan Ina May Gaskin har myntat begreppet ”sphincters law” och brukar säga att sfinktrarna är blyga muskler och det ligger mycket sanning i det om vi tänker på det ovan. Men nu ska det födas barn och helt plötsligt ska en ringmuskel som sällan öppnat sig göra det inför främmande människor på en främmande plats!
Jag tänker att vi kan behöva ha lite överseende med våra ringmuskler. Att förlossningen till exempel stannar av lite när man kommer in till förlossningen är inte ovanligt. Vårt förlossningshormon oxytocin är i behov av att vi känner oss trygga och livmodern kanske känner sig blyg inför en ny situation. Den tänker minsann inte öppna sig för vem som helst och innan den vet att det är säkert. Smart! Vi ska ju inte föda barn där det är farligt, eller hur? Det är ju ett finurligt varningssystem det här.
Öka tryggheten för den blyga muskeln
De flesta föder idag på sjukhus och måste ändå förhålla sig till förflyttning och nya människor och de flesta känner ändå trygghet på sjukhus med fantastiska barnmorskor som har koll om något skulle gå tokigt under födandet. Det kan ändå hända att vi känner oss obekväma och blottade. Vi kan öka tryggheten kring oss och lyssna in vår kropp om den säger ja, eller nej. – Välkommen, eller backa! Vi kan öka känslan av trygghet genom att göra förlossningsrummet mysigare. Vi kan se till att vi har människor omkring oss som vi redan känner, tycker om och känner oss trygga med. Vi kan kolla av att vi tycker om personalen som ska bistå oss när vi föder. Det är okey att byta ut personal som inte känns ”ja, välkommen”.
Släppa taget på toaletten
På våra kurser brukar vi prata om att toaletten är en riktigt bra förlossningsställning. Det kanske låter konstigt men har flera orsaker. För det första är det en fysiologisk bra position som är upprätt som tar hjälp av tyngdlagen. För det andra brukar det under förlossningen vara bra att röra på sig och det gör du när du tar dig till och från toaletten. Sist men inte minst är vi vana att släppa taget, att släppa ifrån oss när vi sitter på toaletten. Det är invant, en betingning, att när vi sätter oss på en toalettstol så slappnar vi av och det är en öppning som ska ske. Som doula har jag sett att toalettbesök har gett fantastiska resultat i form av att födande som stannat upp lite kommit igång ordentligt. Av egen erfarenhet minns jag från min andra förlossning hur intensiva värkarna blev på toaletten att jag knappt klarade av att vara kvar. Något händer när kroppens ringmuskler känner sig ”hemma”, trygga och kan slappna av.
Kanske kan det hjälpa tanken att fundera på vad dina ringmuskler behöver för att komma över sin blyghet? Det kommer hjälpa dig att föda.
Våra ringmuskler hänger ihop
En annan intressant sak är att våra ringmuskler är sammankopplade. Om du gör en knipövning med bäckenbottenmuskulaturen kan du notera vad som händer med munnen. Kan du känna att läpparna spänns?
Detta kan du dra lärdom av och utnyttja när du föder barn. En avspänd käke och mjuka läppar kommer alltså underlätta framfödandet av ditt barn. Det är ju rätt häftigt, eller hur!? Vilket otrolig kropp!